Användarmedverkan i praktiken - hur gör man?
Det finns ett ökat tryck på att användare ska ha en framträdande roll då produkter och tjänster utvecklas, testas, upphandlas och utvärderas. Den grundläggande tanken är att produkter och tjänster blir bättre om användarna är med och om deras erfarenheter, behov och idéer tas tillvara. För att maximera antalet potentiella användare krävs att tjänsterna är tillgängliga och upplevs som användbara av så många som möjligt.
Till detta kommer att lagstiftare alltmer reglerar att användare ska ha varit med och att det blir allt starkare krav från exempelvis bidragsgivare och finansiärer att användare har en dokumenterad och tydlig roll i utvecklingsprocessen. Samma trend kan ses i samband med att produkter och tjänster ska certifieras eller utvärderas gentemot specifika standarder eller kvalitetsramverk. Ett sådant exempel är usability-standarden för medical devices, IEC 62366-1:2020, som kräver att användbarheten valideras genom användarmedverkan om det finns risker relaterade till handhavande identifierade för produkterna.
Sammantaget pekar det mot att företag behöver ha ett genomtänkt förhållningssätt till hur användare ska medverka i alla delar av en livscykel för en produkt eller en tjänst.
Rapporten är framtagen i ett samarbete där flera av parterna i CoDeAc har arbetat tillsammans med Innovation Skåne och RISE för att beskriva hur man kan skapa bra villkor för ett framgångsrikt samarbete där erfarenheter från personer med funktionsnedsättningar och deras intresseorganisationer bidrar till utvecklingen av väl fungerande produkter och tjänster.
Länk till rapporten Användarmedverkan i praktiken - hur gör man?