Om projektet
Att minska digitalt utanförskap är viktigt för hållbar välfärd. Det finns förhoppningar om att implementering av e-hälsotjänster ska bidra till ökad tillgång till vård och effektivare resursanvändning. För detta krävs att patienter vill och kan växla från vanlig sjukvård till e-hälsotjänster. Människor med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar utgör en betydande andel av befolkningen och är högkonsumenter av vård, varför det är viktigt att e-hälsotjänster är ändamålsenligt utformade för dem. Men våra undersökningar visar att de ofta uppfattar tjänsterna som kognitivt otillgängliga och svåra att använda.
Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod för sjukvården att främja fysisk aktivitet i behandlande och sjukdomsförebyggande syfte. Trots vetenskapligt stöd och utbildningsinsatser till sjukvårdspersonal är användningen av FaR i sjukvården begränsad. Våra tidigare studier visar att sjukvårdspersonal tycker att metoden är svåranvänd och tidskrävande.
Vi menar att implementeringen av e-hälsotjänster kan underlättas genom att användarna, dvs patienter och sjukvårdspersonal, deltar i utformningen av tjänsterna. Detta projekt samlar alla aktörsperspektiv: patienter, sjukvård, design, teknik och policy, för att genom deltagande forskningsmetod och samskapande designprocess utforma e-hälsotjänster som är kognitivt tillgänglig och användbar för patienter och sjukvårdspersonal.
Projektet består av flera arbetspaket, med övergripande mål att etablera en designbaserad kunskapsbas för kognitivt tillgängliga e-hälsotjänster. I projektet identifieras vilka aspekter som bidrar till att e-hälsotjänster upplevs tillgängliga och användbara. Likaså undersöks om dessa aspekter finns i de vanliga e-hälsotjänster som redan finns på marknaden idag.
Vi kommer också att utveckla en helt ny e-hälsotjänst för att stödja fysisk aktivitet i en samskapande designprocess tillsammans med användarna. Användbarheten av den nya e-hälsotjänsten kommer att testas i interventioner till patienter som har olika typer av funktionsnedsättningar.
Enabling digital inclusion is of major interest for social welfare in the contemporary society. There are large expectations put on e-health services as mean to increase access to healthcare and at the same time reduce costs. The impact of e-health is depending on whether healthcare users will shift from traditional healthcare to ehealth services. People with chronic conditions and disabilities use healthcare frequently and are likely to benefit from e-health services, but our studies show that they often find them cognitively inaccessible.
The Swedish Physical Activity on Prescription (PAP) is a method for healthcare to promote physical activity for prevention and treatment of health disorders. Despite scientific support and education campaigns to health professionals, the use of PAP has been low. In previous studies we have shown that healthcare staff acknowledged the importance of promoting physical activity in patient encounters, but perceived lack of time, written routines and competence in using PAP for that purpose.
We claim that implementation of e-health services can be facilitated by including the users, i.e. patients and health professionals, in the design process. This project will gather all actor perspectives, i.e. patient, healthcare, design, technology and policy, and use participatory methods for co-production to design e-health services that are cognitively accessible and usable for patients and health professionals.
The project includes three work packages (WPs) aiming to establish a design-based knowledge foundation for the production of cognitively accessible e-health services. The current application concerns WP3 which aims to facilitate implementation of a method for supporting physical activity by developing an e-health service through participatory coproduction involving users in the design process. The usability of the service will be tested in interventions to patients in four types of disabilities.
Vi använder samskapande metoder där alla som deltar i arbetet är medforskare. Vi har utgått från metoder inom aktionsforskning och folkbildning och gjort vissa anpassningar så att arbetet ska fungera för alla. Det vi då har funnit är att det inte så mycket är metoderna i sig som behöver anpassas utan de strukturer som finns runt genomförande av de aktiviteter som är bärare av metoden. Vi kallar detta för scaffolding och där har vi sett att alla men kanske särskilt personer med kognitiva funktionsnedsättningar behöver väl genomtänkta stödstrukturer för att aktiviteter ska fungera bra.
Vi har identifierat fem centrala perspektiv som alla behöver ha ett inflytande när e-hälsotjänster ska utformas och utvecklas.
Ofta är det policyperspektiv, teknikperspektiv och det vi kallar domänperspektiv som har det avgörande inflytandet när e-hälsotjänster ska utvecklas. Med domänperspektiv menar vi i det här fallet hälso- och sjukvårdsorganisationen och de praktiker och traditioner som utvecklats.. När dessa perspektiv har sagt sitt får designperspektivet ett visst inflytande. Svagast inflytande har användarperspektivet och här är det viktigt att se att både patienter och anställda i vården är användare av e-hälsotjänster. Även i designprocesser som sägs arbeta användarcentrerat, så är användarens inflytande i praktiken ofta mycket begränsat.
I CoDeAc testar vi att ge först användarperspektivet och sedan designperspektivet störst inflytande. Det är först när dessa perspektiv format vad de tycker är bra e-hälsotjänster som vi blandar in de andra perspektiven. Det gör vi genom att använda oss av prototyper och att beskriva tänkbara framtider. "Så här skulle det kunna vara", Därefter låter vi de övriga perspektiven säga sitt. Då förväntar vi oss att teknikperspektivet kanske säger att de har skapat system som inte kan interagera med användarna på det sätt vi vill. Eller att policyperspektivet inser att de måste ändra vissa lagar och regler som idag tvingar fram krångliga lösningar. Det kanske krävs att hälso- och sjukvårdsorganisationen ändrar sina arbetssätt etc. Vi förväntar oss att våra förslag kommer att blottlägga spänningar som kan finnas mellan de olika perspektiven och att dessa spänningar kan ha sin grund i att de olika perspektiven är bärare av ibland svårförenliga värderingar. Vi använder Value Sensitive Design för att lyfta fram dessa värdekonflikter, som om de inte hanteras riskerar att leda till ineffektiva e-hälsotjänster.
Forskningsprojektet CoDeAc är multidisciplinärt:
Vi består av medverkande personer från både högskolor/universitet, sjukvårdsregioner och brukarföreningar.
Projektgruppen har representanter för alla parter som är betydelsefulla för design av eHälsotjänster, dvs. patienter, designers, sjukvårdspersonal, tekniker och policy/lagstiftningsperspektivet. Medlemmar i Begripsamföreningen och personer i Funktionsrätt Skånes medlemsföreningar, vilka alla har levda erfarenheter av funktionsnedsättning, deltar i projektgruppen.
En viktig utgångspunkt för forskningsprojektet är att personer med levd erfarenhet av funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar deltar som jämbördig part i designprocessen. Det menar vi är viktigt för att vi ska kunna göra eHälsotjänster tillgängliga och användbara för alla.
Projektet finansieras med forskningsanslag från Forte, Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Västra Götalandsregionen, KTH och Begripsam.
